Apr 09 2013

Fredrik Nordström kommenterar pensionsåldersutredningen

Fredrik Nordström, chef affärsutveckling och trygghetsekonomi AMF, kommenterar pensionsåldersutredningen.

En ny riktålder för pension som följer medellivslängden visar hur länge vi bör arbeta om vi ska få en godtagbar pension. Den lagliga rätten att stanna kvar i arbetslivet höjs till 69 år och den undre gränsen när man kan börja plocka ut pension höjs successivt uppåt. Det är huvudförslagen i pensionsåldersutredningen som presenterades i dag.

Grundfrågan är positiv, vi har bättre hälsa och lever längre. Samtidigt innebär längre livslängd att vi måste kunna försörja oss fler år. Ett längre arbetsliv är därför en nödvändighet om vi inte ska få lägre pensioner.  

Tvinga inte till senare pension

Rätten att arbeta till 69 år är en möjlighet och det tycker vi är positivt. Däremot är det en begränsning att den undre gränsen höjs först till 62 år och på sikt ökar ännu mer uppåt.

Hälsa och livslängder har i genomsnitt förbättrats, men det finns stora individuella skillnader. Alla har inte samma förutsättningar att arbeta långt upp i åren och vi måste värna om dem som inte har lika möjligheter. En arbetare som har haft ett fysiskt slitsamt arbete har generellt sett inte samma möjligheter att jobba lika länge som en tjänsteman. Förmodligen har också arbetaren börjat arbeta tidigare och därmed jobbat fler antal år. Våra beräkningar visar dessutom att det är två års skillnad i förväntad livslängd för 65-åringar mellan dessa grupper.

Det är positivt att utredningen föreslår en rad arbetsmiljösatsningar som kan främja ett längre arbetsliv för fler, men vi tycker det är mer rimligt att den undre gränsen blir 61 år för allt pensionssparande. Det innebär att den förblir oförändrad för allmän pension och att den höjs från 55 år när det gäller tjänstepension och privat sparande.

Ökad flexibilitet

Flexibilitet i arbetsformer och regelverk är en viktig förutsättning för att motivera människor till att stanna ytterligare några år i arbetslivet. Utredningen presenterar flera förslag på hur detta ska möjliggöras.

I en undersökning som AMF nyligen genomförde uppgav en femtedel av de tillfrågade pensionärerna att de velat fortsätta arbeta om det hade varit möjligt och om förutsättningarna varit rätt. Stimulerande arbetsuppgifter och privatekonomi är de främsta orsakerna till att vilja förlänga arbetslivet. Människor har olika behov, därför behövs ett flexiblare arbetsliv både när det gäller hur vi tar ut våra pensionspengar, men också i sättet vi arbetar.

Underlätta för pensionärer att börja arbeta igen

Vi ser ett stort behov av att regelverken kring tjänstepensionsutbetalningar blir mer flexibla.

I dag betalas tjänstepension ut per automatik vid 65 års ålder, om man inte aktivt meddelat annat. Missar man att skjuta upp utbetalningen kommer pengarna även om man fortfarande arbetar. Det kan i sin tur leda till högre skatt i slutändan. Det vore bättre om man istället aktivt ansökte när det var dags, precis som man gör när det gäller allmän pension.

Dessutom kan man idag inte pausa utbetalningarna när tjänstepensionspengarna väl har börjat betalats ut. Det gör det svårare att arbeta några år extra om man i efterhand kommer på att man gärna vill tillbaka till arbetslivet.

Vi tycker det är positivt att utredningen föreslår trepartsamtal kring hur tjänstepensionsavtalen ska förändras för att bidra till ett längre arbetsliv. Detsamma gäller möjligheten till flexiblare arbetstider på ålderns höst.

Pensionsåldersutredningen innehåller många välgenomtänkta idéer och förslag på hur vi ska motiveras till ett längre arbetsliv. Nu börjar arbetet med att få till de nödvändiga förändringarna. Där har staten, parterna och pensionsbolagen alla ett ansvar att ta.

 

Fredrik Nordström, chef affärsutveckling och trygghetsekonomi AMF

Emelie Ericson

För mer information kontakta:

PR & Information: Emelie Ericson
Telefon: 08-696 31 12